GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Strokevård: forskning och verksamhet för bättre strokevård

Här kan du ta del av referat och presentationer från vårt inspirationsseminarium om gränsöverskridande strokeforskning mellan kommuner, primärvård och slutenvård.

Föreläsarnas presentationer


Ett referat av dagen


Eller läs referatet här:

Invånarna i Göteborgsregionen utgör ungefär en tiondel av Sveriges befolkning och här insjuknar cirka 2 500 individer varje år i stroke. Kommunernas kostnad för de strokeinsjuknade individerna är runt 1,5 miljarder årligen. GR/FoU i Väst bjöd tillsammans med Stroke Centrum i Väst, Regionala Strokerådet, Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet samt Kunskapscentrum för jämlik vård in till ett inspirationsseminarium för gränsöverskridande strokeforskning den 1 december 2015.

Syftet med seminariet var att stimulera till nya forskningsidéer inom fältet strokevård, diskutera befintlig kunskap samt hitta kanaler för gränsöverskridande samverkan mellan kommuner, primärvård och slutenvård. Inspirationsseminariet kommer, efter önskemål att följas upp med ytterligare ett tillfälle i april 2016.

BEHOVET AV ATT BEFORSKA processerna inom den samlade strokevården är stort, beskriver Lars Rosengren, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föreståndare för Stroke Centrum i Väst. För att erbjuda brukaren bästa möjliga vård och kunna överbrygga gränser krävs en förbättrad samverkan. Färska siffror visar att 10-15 % av de strokedrabbade försämras i sin ADL funktion (Aktiviteter i Dagligt Liv) mellan 3 och 12 månader efter insjuknandet. Detta utan att det finns någon medicinsk förklaring till försämringen.

L. Rosengren ställer frågan om rätt insatser sätts in och om vården är jämlik? Implementeras de politiska beslut och den forskningsevidens som finns? Vilka verktyg finns för att följa upp brukare/patienter över tid och stötta anhöriga? Detta är frågor som också berör ett kommunalt perspektiv.

Yvonne Witzöe, planeringsledare på kommunalförbundet GR/FoU i Väst hoppas att dagens program ska väcka intresset för, och ge idéer till en gränsöverskridande forskning som berör både rehabiliteringsmedicinska som rehab-/sociala insatser från olika huvudmän.

Innehållet för seminariets tre föredrag var vad som finns och saknas gällande strokevård i Göteborg med omnejd, erfarenheter från Region Skånes arbete samt en beskrivning av Primärvårdsrehabiliteringens neuroteam i Göteborgsområdet. Runda-bords-samtal mellan deltagarna med diskussion och förslag på gemensam forskning och utveckling avslutade seminariet.

KATHARINA STIBRANT SUNNERHAGEN, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet, informerade om vikten av att förstå att stroke (slaganfall) är ett enormt problem och utgör en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Stroke är den tredje största dödsorsaken i landet och en av sex drabbas av stroke under sin livstid. Årligen drabbas ca 25 000-30 000 personer av stroke, varav 20 % är under 65 år.

Vad händer då efter en stroke? Fokus ligger ofta på den akuta vården av strokepatienter. Men större uppmärksamhet måste riktas mot återhämtning och livet efter stroke.

Det är svårt att navigera bland olika vårdinstanser och aktörer. Efter en stroke drabbas många av problem som motorisk och/eller kognitiv nedsättning, urininkontinens, sväljningsproblematik, begränsningar i talförmåga och psykologiska inverkningar. Oftast drabbas patienten av fler än ett av dessa problem.

Tidig understödd hemgång med rehabilitering i hemmet är en vårdform för vilken det finns starkt vetenskapligt stöd. Modellen kan förkorta vårdtiden och minska återinläggning på sjukhus. Utifrån ett patient-/brukarperspektiv innebär tidigt understödd hemgång en minskning av risken för hjälpberoende och även för dödsfall. Understödd hemgång planeras och koordineras från en koordinator som utgår från sjukhuset. Vilka som kan få tillgång till denna vård baseras på specifika lämplighetskriterier delvis baserat på personens funktionsnedsättning och medicinsk stabilitet.

Vad finns då för vårdformer här i Göteborgsområdet? Ca 20 % av patienterna skrivs ut till särskilda boenden. På sjukhem är stroke en vanlig orsak till funktionsnedsättning. En brittisk studie från 1999 visar på att personer på sjukhem utvecklar ett större hjälpberoende. Den visade även att det under 60 % av tiden på boendena inte erbjöds någon aktivitet alls och när man undersökte rörelseaktiviteten visade det sig att patienterna/brukarna satt ned 97 % av tiden. Det saknas kunskap om hur dessa förhållanden ser ut i ett svenskt sammanhang. Att göra en inventering över detta här i regionen är något som skulle kunna genomföras i en studie menar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Kostnaderna relaterat till stroke är höga för samhället. Enligt data ligger Västra Götalandsregionen ganska genomsnittligt till i landet när det kommer till hälsoutfall och resursåtgång för strokevård. För att i större utsträckning uppmärksamma livet efter stroke måste fokus läggas på stödet i hemmet till både brukare och anhöriga samt stöd för uppföljning av insats. En post-strokelista med 11 vanliga problemområden och förslag på åtgärder har upprättats av World Stroke Organization (WSO) och översätts nu till svenska.

HÉLÈNE PESSAH-RASMUSSEN, docent och överläkare, sektionschef för rehabiliteringsmedicin vid Skånes Universitetssjukhus och ordförande för expertgruppen för Stroke Region Skåne, delade med sig av erfarenheter från hur arbetet ser ut i Skåne. I Skåne finns 33 kommuner och 9 sjukhuskroppar. Vårdkedjan för strokevården är komplex och det finns ingen komplett överblick över huvudmännens multiprofessionella och multidisciplinära insatser på olika vårdnivåer. Viss data och rapportering saknas över strokevården och det är viktigt att arbeta för att relevant data registreras och är tillgänglig för flera huvudmän. Arbete för att motverka återinsjuknande efter stroke är något som skulle kunna göras tillsammans. Inom landet och inom regioner finns det skillnader gällande återinsjuknande och på vissa håll lyckas man bättre än andra. Det kommunala omhändertagandet i hemtjänst och särskilt boende skiljer sig även åt.

Strokeprocessen inom Region Skåne, vilken är en del av patientprocesser i vården, är ett gränsöverskridande samarbete mellan primärvård, specialist vård och Skånes kommuner. Strokeprocessen har lett till målrelaterade ersättningar, lokala nätverk, ett regionalt strokenätverk och arbetet för en regional strokejour. Idag finns även en strokeexpertgrupp som har fått i uppdrag att ta fram ett vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke. Frågan är dock hur kommuner ska involveras till att delta i samverkansarbetet. Inom det regionala strokenätverket, vilket består av frivilligorganisationer, representanter från samtliga strokeenheter samt ett par kommunrepresentanter och personer från primärvården, finns även idéer om att skapa ett introduktionsprogram för nyanställda inom området.

CECILIA PEHRSSON, områdeschef för Primärvårdsrehabilitering, Närhälsan/VGR i Göteborg, informerade om vad ett neuroteam gör. Idag finns det 29 rehabiliteringsenheter i Göteborgsområdet, vilka drivs av både privata och offentliga aktörer. Det finns tre godkända neuroteam i Göteborg. Dessa finns i Kvillebäcken, Eriksberg och Frölunda. Neuroteamen vilka ingår i det fria vårdvalet riktar sig till nyremitterade och återinsjuknade i stroke eller annan hjärnskada som är i behov av rehabilitering. Patienter som precis har blivit utskrivna från slutenvården med neurologisk sjukdom prioriteras. Det finns ingen väntelista för att få ta del av vårdinsatserna utan neuroteamet ska ta emot alla som söker hjälp inom sju dagar.

Ett neuroteam består av en legitimerad sjukgymnast och en arbetsterapeut vilka ska ha 15 högskolepoäng i neurologi samt en logoped med minst två års klinisk erfarenhet av patienter med neurologiska skador eller kognitiva funktionsnedsättningar. Neuro-teamets mål är att främja patientens möjlighet till återhämtning så långt som det är möjligt. Insatser pågår fram tills dess att behandlingsmålet har uppnåtts eller efter överenskommelse med patienten om egenträning. För att få behålla sitt tilläggsuppdrag som neuroteam krävs det att minst 25 patienter behandlas per år. Verksamheten undersöker, bedömer, behandlar, följer upp och utvärderar insatser. Teamet kan även, efter medgivande, kontakta vårdcentralen där patienten är listad för att förmedla resultat. Tillsammans med patienten upprättas en behandlingsplan med behandlingsmål. Insatserna sker i huvudsak på mottagningen men kan även ske i hemmet. Mellan januari och september 2015 behandlade neuroteamen 192 patienter med cerebrovaskulär sjukdom, 35 patienter med Parkinson och 35 patienter med MS. Det finns idag ett stort intresse av att starta neuroteam samt även köp av uppdragsutbildningar.

RUNDA-BORDS-SAMTAL avslutade seminariet under ledning av Åsa Lundgren Nilsson, sektionschef för rehabiliterings-medicin vid Högsbo sjukhus/Sahlgrenska Universitets-sjukhuset. Frågan som deltagarna diskuterade var hur samverkan och en gemensam beforskning av fältet skulle kunna utvecklas för att förbättra vården och livet efter stroke.

En reflektion var hur länge man betraktas som patient och hur fokus på livet efter en stroke kan förstärkas. Tillgängligheten till information för att kunna hitta rätt var ett annat område som lyftes fram liksom användning av en checklista för post-strokevård vilket betraktades som ett bra verktyg. Det konstaterades även från deltagare vid seminariet att journalsystemen måste förbättras och göras mer enhetliga. Idag kan flera aktörer arbeta parallellt utan kontakt med varandra, arbetssätten bör utvecklas. Bättre samverkan efterfrågades mellan neuroteam, vårdcentral och kommunen. Möjligheten till att skapa nätrehabilitering, forskning kring glapp i vårdkedjan samt hur anhörigperspektivet och anhörigas roll kan lyftas upp och undersökas var förslag till gemensamma forskningsområden. 

Nästa seminarium äger rum i mitten av april 2016.


Kontaktperson på GR: Yvonne Witzöe (fd Andersson)

Senast uppdaterad: 2015-12-08 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund