GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Situationen för nyanlända barn i Göteborgsregionen

Hur upplever personal som regelbundet träffar nyanlända barn att det går för dem? Och hur kan socialtjänsten arbeta för att möta barnens och familjernas behov? De frågorna står i fokus i en ny rapport om nyanlända barn som bor med sina föräldrar och som har uppehållstillstånd.

FoU i Väst/GR har gjort en kartläggning som bygger på intervjuer med företrädare för bland annat socialtjänst, skola, etablerings- och integrationsverksamheter, fritidssektorn, hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, Arbetsförmedlingen, Polisen, Migrationsverket och ett fåtal nyanlända föräldrar.

– Det framkommer inget i intervjuerna som visar på någon allmän oro för barnens fysiska eller psykiska hälsa. Det verkar gå ganska bra för de här barnen, säger Jeanette Olsson som har genomfört kartläggningen.

Kartläggningen omfattar barn som bor i familj, däremot inte ensamkommande barn och ungdomar.


Skola, fritid och boende

Skolan är viktig för nyanlända precis som för alla andra barn. Den övergripande bilden som framträder i rapporten är att skolgången fungerar väl men många av barnen har behövt byta skola flera gånger på grund av att de har flyttat från ett asylboende till ett annat. Av intervjuerna framgår att personalen i skolan ibland upplever att det kan vara svårt att få till en bra dialog med föräldrarna, framför allt på grund av språksvårigheter men också utifrån att det svenska skolsystemet skiljer sig från hur det ser ut i många andra länder.

Det är också viktigt att barn och ungdomar har en bra fritid men det kan vara svårt att ha råd med dessa aktiviteter. Det kan även vara så att nyanlända har bristande information och kunskap om vilket utbud som finns.

Av rapporten framgår att det i de flesta kommuner är svårt att hitta bostäder till nyanlända. Familjerna kan behöva bo i temporära lösningar innan de får en lägenhet, vilket leder till otrygghet. Även trångboddhet är ett problem. När socialtjänsten får in orosanmälningar som rör nyanlända barn i familj så handlar det ofta om boendesituationen.

– Familjerna bör erbjudas trygga boenden och barnen bör få stöd in i samhället, exempelvis genom att delta i fritidsaktiviteter, säger Jeanette Olsson.


Socialtjänstens roll

Av kartläggningen framgår det att nyanlända familjer sällan själva söker stöd från socialtjänsten.

– Detta kan både bero på att man inte känner till vilket stöd man kan få eller på en rädsla för socialtjänsten, säger Jeanette Olsson.

Hon framhåller att det behövs kompetensutveckling om interkulturellt arbete inom socialtjänsten och att det är viktigt med information och dialog mellan socialtjänsten och de nyanlända för att öka tilltron och delaktigheten.

– En god vardagssituation och hur föräldrarna har det är det viktigaste för barnens välbefinnande och därför bör föräldrarnas situation prioriteras. Föräldrarna behöver förutsättningar för att kunna vara bra föräldrar i en ny kontext. Det handlar inte om bristande föräldraförmåga utan om att det svenska samhället är så annorlunda jämfört med många av de länder som nyanlända kommer ifrån. Därför bör alla nyanlända föräldrar erbjudas föräldrastödsinsatser, säger hon.


Förbättringsförslag och goda exempel

Rapporten innehåller en rad förslag till arbetssätt och insatser inom det sociala området och goda exempel på hur kommunala verksamheter i Göteborgsregionen arbetar med nyanlända idag.


Bakgrunden till studien

År 2016 kom en ny lag som innebar att samtliga kommuner blev anvisade nyanlända som fått uppehållstillstånd. Detta har förändrat situationen i många av Göteborgsregionens kommuner, där det tidigare inte bott en så stor andel nyanlända barn. En del av barnen har varit ensamkommande, och när det gäller nyanlända barn har fokus för kommunerna funnits på den gruppen. Den stora majoriteten av de nyanlända barnen i kommunerna är dock barn som bor med sina föräldrar.

Individ-och familjeomsorgscheferna i Göteborgsregionen, som har ansvar för den sociala barn- och ungdomsvården, upplevde att de saknade en samlad bild av situationen för barn i nyanlända familjer samt att de inte hade tillräckligt med kunskap om hur de på bästa sätt kunde möta barnens och familjernas behov.

FoU i Väst/GR ansökte därför om medel hos länsstyrelsen för att kunna göra den här kartläggningen. Syftet var att få ett kunskapsunderlag som kan ligga till grund för socialtjänsten i arbetet med att utveckla arbetssätt och erbjuda bättre insatser till nyanlända barn och deras familjer.


Ladda ner


Kontaktperson på GR: Jeanette Olsson

Senast uppdaterad: 2018-06-21 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund