GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen presenterade de nya reviderade riktlinjerna på en regional konferens i Göteborg den 7 februari. Här kan du ta del av material från konferensen.

De reviderade nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom publicerades hösten 2017.

De primära målgrupperna för riktlinjerna är politiker, beslutande tjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Här hittar du Powerpointpresentationerna från konferensen och mer information från några av föreläsningarna.

Uppdatering 2018-03-06

Vid konferensen presenterade Socialstyrelsen preliminära resultat från sin utredning av demensvården. Nu har utvärderingen publicerats:

Att leva med en demenssjuk anhörig
Britt Johansson, ordförande i Demensföreningen i Uddevalla och anhörigvårdare


Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Anne Ekdahl, prioriteringsordförande och geriatriker Helsingborgs lasarett; Anna Segernäs Kvitting, områdesansvarig primärvård, specialist i allmänmedicin; Ingrid Hellström, professor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet; Vera Gustafsson, projektledare vid Socialstyrelsen och Stefan Brené, projektledare vid Socialstyrelsen


Analys av läget i Västra Götaland
Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa, Västra Götalandsregionen och Linda Macke, GR


Förslag till nationell demensstrategi
Frida Nobel, geriatriker Socialstyrelsen


Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat förhållningssätt
Beata Terzis, leg.psykolog och med.dr. Frösunda omsorg

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Anne Ekdahl, prioriteringsordförande och geriatriker Helsingborgs lasarett; Anna Segernäs Kvitting, områdesansvarig primärvård, specialist i allmänmedicin; Ingrid Hellström, professor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet; Vera Gustafsson, projektledare vid Socialstyrelsen och Stefan Brené, projektledare vid Socialstyrelsen

De första riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom kom 2010 och i december 2017 publicerades de reviderade riktlinjerna. De primära målgrupperna för riktlinjerna är politiker, beslutande tjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Socialstyrelsen har en arbetsmodell för hur man arbetar fram nationella riktlinjer där bästa tillgängliga kunskap samlas in, dels i form av vetenskapliga studier, dels i form av beprövad erfarenhet. I det senare fallet använder man sig av en konsensuspanel bestående av 100 personer som representerar olika professioner som är verksamma inom området. Panelen får ta ställning till om en åtgärd är effektiv eller inte.

De 157 rekommendationer som fanns i riktlinjerna 2010 har nu blivit 76

– Orsaken till det minskade antalet är att de reviderade riktlinjerna har mer fokus på de som styr och allokerar resurser till socialtjänst och hälso- och sjukvård. Åtgärder som mer passar i vårdprogram finns inte här och åtgärder som redan är implementerade kanske inte behöver finnas i en statlig vägledning. Det kan också vara så att rekommendationen finns i andra nationella riktlinjer och då räcker det, sa Stefan Brené som är projektledare på Socialstyrelsen.

 

Rekommendationer som inte längre finns med i riktlinjerna

Att en rekommendation av en åtgärd inte finns med i de reviderade riktlinjerna är med andra ord inte detsamma som att den inte ska utföras. Åtgärder som inte bör utföras finns med i riktlinjerna i form av en icke göra-rekommendation.

Socialstyrelsen kommer att tillämpa en modell för att förvalta riktlinjerna som syftar till att hålla rekommendationerna aktuella. Riktlinjerna komma att revideras oftare än tidigare. Om Socialstyrelsen får indikationer på att det har hänt mycket inom ett visst område, exempelvis i form av ny forskning, så kan de göra riktade punktinsatser som resulterar i att en rekommendation förändras.

Nationella målnivåer

Socialstyrelsen påbörjar nu också ett utvecklingsarbete för att ta fram nationella målnivåer för de indikatorer som används för att följa upp hur nationella riktlinjer används och påverkar praxis i vård och omsorg.

– Målnivåerna anger den eftersträvansvärda nivån att arbeta mot. Det kan till exempel handla om hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling, hur många som borde få demensläkemedel och så vidare, sa Vera Gustafsson som är projektledare på Socialstyrelsen.

Samtidigt som de reviderade riktlinjerna har utarbetats så har det gjorts en utvärdering av hur riktlinjerna från 2010 följs. Den utvärderingen bygger på enkäter och data från flera nationella register och finns att ta del av på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Vill du veta mer?

 

Analys av läget i Västra Götaland gällande rekommendationer i de nationella riktlinjerna och gemensamt arbete kring vägledning

Malin Camper, Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen och Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund

Vårdsamverkan Västra Götaland har gett en arbetsgrupp med representanter från region och kommun i uppdrag att beskriva vilka skillnader som råder mellan dagens situation och rekommendationerna i de nya reviderade riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enkäter har gjorts bland vårdcentraler, specialistmottagningar och kommuner och dessutom har viss statistik inhämtats.

Kartläggningen visar bland annat hur man arbetar med BPSD-bedömning/uppföljning. I ordinärt boende gör kommunerna bedömningar i viss utsträckning, i särskilt boende i större utsträckning. På vårdcentralerna runtom i länet ser det olika ut.

"Man kanske vet att den andra huvudmannen erbjuder sådana insatser"

Enligt kartläggningen erbjuder kommunerna i stor utsträckning utbildningsprogram till anhöriga. I Västra Götalandsregionen är analysen att stöd till anhöriga sker i för liten omfattning.

– Detta kan delvis förklaras av att man kanske vet att den andra huvudmannen erbjuder sådana insatser och då gör man inte det själv, sa Malin Camper.

I Västra Götalandsregionen får endast 37 procent av patienterna en fullständig utredning och specifik demensdiagnos. Hälso- och sjukvården behöver arbeta mer strukturerat med rekommenderade insatser för att fler patienter ska få en specifik diagnos och detta framgår i beslutad regional medicinsk riktlinje som nu ska implementeras.

Kartläggningen visar vidare att kommunerna i stor utsträckning använder ROAG (Revised Oral Assessment Guide) vid bedömning av munhälsa och ätproblem. Munhälsobedömningar sker i för liten omfattning i Västra Götalandsregionen.

"Kanske ska fler kommuner gå ihop ibland?"

En annan fråga handlade om biståndsbedömd dagverksamhet för yngre personer med en demenssjukdom. Endast några få kommuner i länet erbjuder detta.

– I Göteborgsregionen säger man att det är ett fåtal personer det rör sig om och de kan finnas i andra dagverksamheter. Kanske ska fler kommuner gå ihop ibland? sa Linda Macke.

Vård- och omsorgsboende för yngre erbjuds i princip inte heller. Även detta skulle kunna vara en fråga för fler kommuner att samarbeta kring.

När det gäller läkemedel görs bedömningen utifrån kartläggningen att behandling med kolinesterashämmare samt memantin vid Alzheimers sjukdom förskrivs i för liten omfattning medan lugnande läkemedel vid BPSD eller konfusion förskrivs i för stor omfattning.

Kommunerna använder Samordnad Individuell Plan (SIP) i viss utsträckning och detsamma gäller vårdcentralerna. På specialistnivå i Västra Götalandsregionen används SIP i låg omfattning. Hälften av kommunerna uppger att de samarbetar väl med vårdcentralerna vad gäller demensutredningar och överrapportering.

Vägledning väntas våren 2018

Arbetsgruppen som har gjort den här sammanställningen har också tagit fram ett förslag till vägledning inom de områden i riktlinjerna som kräver samverkan: regelbunden och sammanhållen uppföljning, uppföljning och utvärdering av BPSD, diagnostik av munhälsa och ätproblem, multiprofessionellt arbete samt stöd till anhöriga. Vägledningen innehåller rekommendationer och prioriteringar som är gemensamma för kommun och region.

– Vi hoppas att det ska underlätta i samverkan och underlätta tillämpningen av riktlinjerna. Beslut om vägledningen väntas under våren 2018, sa Linda Macke.

Förslag till nationell demensstrategi

Frida Nobel, ansvarig utredare och medicinskt sakkunnig, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har tagit fram ett underlag för en nationell strategi om demenssjukdomar inklusive förslag till 21 prioriterade insatser under perioden 2017–2022. Socialdepartementet arbetar nu utifrån underlaget och förväntas fatta beslut om en strategi under våren 2018.

Sju övergripande problemområden

I underlaget definieras sju övergripande problemområden. Det första är samverkan. I underlaget förespråkas att landsting och kommun i samverkan inför ett standardiserat insatsförlopp i samband med diagnosbesked. Underlaget lyfter också fram utveckling av en digital kontaktyta för att underlätta insatser från diagnosbesked, mer ändamålsenlig dokumentation samt utveckling av lokala demensteam som är gränsöverskridande mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

När det gäller personal framhålls vikten av en nationell rekryteringsstrategi och att sätta tydliga mål för utveckling av specialiserade kompetenser.

Kunskap och kompetens handlar i underlaget om att säkerställa att all baspersonal har utbildning motsvarande gymnasiets omvårdnadsprogram och särskild utbildning om demenssjukdom, att grundläggande demensutbildning för personal i hemtjänsten införs samt spridning av kunskap när det gäller våld i nära relationer vid demenssjukdom, vård i livets slutskede vid demenssjukdom samt utrikesföddas behov och förutsättningar vid demenssjukdom. Underlaget innehåller också en skrivning om att ge Svenskt Demenscentrum ett uppdrag som är mer stabilt och långsiktigt, att satsa på forskning inom demensområdet samt utveckling av kommunernas dagverksamheter.

Uppföljning och utvärdering handlar om att förbättra möjligheterna att använda uppgifter i SveDem för analys och verksamhetsutveckling och att utveckla registret.

Vidare lyfter underlaget fram anhöriga/närstående och vikten av att satsa på stödinsatser som utbildning, handledning, anhörigträffar och avlösningsmöjligheter.

Under rubriken samhälle återfinns en satsning på demensvänlig service i exempelvis dagligvaruhandel och kollektivtrafik samt en nationell informationskampanj om demenssjukdomar.

Avslutningsvis framhålls digitalisering och välfärdsteknik och möjligheten till en samlad utvärdering av välfärdstekniska produkter.

Uppföljning

Socialstyrelsen har fått i uppdrag fram till 2022 att följa upp den nationella strategin och ta initiativ till utvärdering av de satsningar som görs.


Vill du veta mer?

 

 

Av Märit Malmberg Nord (text) och Linda Andersson (bild)

Kontaktperson på GR: Linda Macke och Karin Westberg

Senast uppdaterad: 2018-03-08 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund