GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys besökte GR

Lösningar på samordningsproblem inom vård och omsorg samt personcentrering var två av de frågor som stod i fokus.

Peter Nilsson och Kajsa Westling, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Maria Ljung, GR hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys håller i eftermiddagen. Samverkan kan vara både lätt och svårt. Vi har samverkansforum på olika nivåer i GR-området.


Från medel till mål – ett patient- och brukarperspektiv på samordnad vård och omsorg

Peter Nilsson, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterar rapporten Från medel till mållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som rör ett patient- och brukarperspektiv på samordnad vård och omsorg. Samverkan är en av de största frågorna att titta på, har patienter och brukare ansett. En person med missbruk och psykisk ohälsa kan behöva ha kontakt med kanske 15 aktörer. Ändå krävs mycket av de anhöriga och man riskerar att inte få rätt vård. Det ser likadant ut för många grupper. En miljon individer i Sverige har en liknande situation. Samordning betyder oerhört mycket för personerna och för effektiviteten. Samordning är ett generellt problem i Sverige, Sverige hamnar i botten i internationella jämförelser.


Lösningar på samordningsproblem

Rapporten handlar om lösningarna på samordningsproblemen. Mycket forskning om samverkan rör organisationsperspektivet. Men vad innebär det när det för patienter och brukare när det är samordnat? Vilka är effekterna? Vilka samordningsmedel behövs? Kvalitetsdimensioner är:

  • Får hjälp att ta nästa steg
  • Kontinuitet
  • Inga onödiga upprepningar
  • Trygghet
  • Ser till hela ens behov

Det handlar om en väl fungerande helhet kring individen samtidigt som personen ges möjlighet att vara medskapande i aktiviteterna. Det är inte ett helt paket som efterfrågas, men en helhet.

De samordningsmedel som lyfts fram är:

Normativ samordning som utgår från individens perspektiv

  • Tjänstesamordning
  • Professionell samordning
  • Administrativ samordning
  • Organisationssamordning
  • Finansiell samordning
  • Systemsamordning

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har tittat på olika goda exempel och analyserat utifrån individens perspektiv. Det är en stor brist på utvärderingar, de som finns rör oftast strukturer och processer. Vi kan därför inte säga vilka samordningsmedel som är mest effektiva. Mer utvärdering behövs. Vi behöver tänka på detta tidigt när vi inrättar nya samordningsinitiativ.

Slutsatserna är alltså att vi menar olika saker med samordning och att vi saknar kunskap. Professionell samordning förefaller dock ge goda resultat. Det finns bristande förutsättningar för att kunna dela information.

Rekommendationen är att utforma samordning utifrån patienters och brukares perspektiv. Stärk kunskapen om nyttan för patienter och brukare och om kostnadseffektivitet. Det finns behov av mer kunskap. Det behövs initiativ till en kartläggning av hur vården och omsorgen kan dela information.

Frågor & gruppdiskussion

En fråga från deltagarna vid seminariet är varför inte ekonomin omnämns i rekommendationerna, den är ändå styrande. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys delar den bilden, en SiP kan styras av ekonomin. Hur ersättningssystem och finansiell samordning sker är viktigt, professionsnära lösningar kan också ge goda resultat men en långsiktighet och stöd uppifrån kan saknas. Hur utformar man en studie som rör minskning av behovet av vård och omsorg, det är verkligen något som behöver undersökas, anser en av deltagarna. Insatserna behöver tydliggöras i en sådan studie på individnivå, idag finns inga mätbara indikatorer. Man behöver mäta både kostnader, vårdmängd och den enskildes upplevelse, anser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Gruppdiskussion: Vad är det viktigaste att göra för att säkerställa att samordning sker från ett patient- och brukarperspektiv?

Exempel som nämns:

  • Alla vill samverka men det är pengarna som räknas. Det behövs en samhällsekonomisk beräkning. Allt mer av vården sker i hemmet, även specialistvård. Hur kan det vara möjligt för kommunen att behöva stå för de kostnaderna? Den som har ansvaret ska ha pengarna. Nationell utredning måste belysa detta, en skatteväxling behöver ske. Pengarna styr i hög grad, vem som gör vad och ansvarsfrågan styr (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har inte sett något gott exempel på detta, inte i Norrtälje heller). Det skulle behöva testas mer innovativa lösningar på ersättningssystem.
  • Fragmentisering bidrar till brister i samverkan, kalenderfråga.
  • Koordinatorer, case manager exempelvis, behövs och fungerar när systemet inte fungerar.
  • SiP, som exempel på tvingande strukturer. Viktigt redskap. Ett mind-set. Nödvändigt med implementering på riktigt. Men för den enskilde kan det vara tufft med SiP, vad kan organisationerna lösa själva som bara rör organisatoriska perspektiv, ex att man har två biståndsbedömare med i SiP-mötet.
  • Samlokalisering, men allt kan inte samlokaliseras.
  • Ta med sig definitionen och kvalitetsindikatorerna ovan redan från start (exemplet team BUP-kommun) nämns.
  • Ett gott exempel: mobil hemsjukvårdsläkare: tittade på vad man har tillsammans. Läkare hade svårt att få till tid, man prövade därför en gemensam läkare för fyra vårdcentraler. Patienter fick bättre kontinuitet och sjuksköterskorna slapp jaga läkare. Handlar om värdegrund.
  • Hela incitamentssystemet med resurstilldelning utifrån tid motverkar målen.
  • Förutsättningarna – modiga att släppa ifrån sig makten, det krävs ett ledarskap.
  • Arbeta mer runt målgrupper, samlas kring det.
  • Utvecklingsprojekt runt målgrupper behövs, där patienterna finns med för att höra vad personerna har för behov. Här finns behov av stöd.
  • Det måste finnas mötesarenor där vi träffas. Kommunerna blir inbjudna av regionen, men vi är ojämna spelare. Kommunerna behöver samverka om vad som är viktigt, vi kan inte bemanna alla grupper som frågas efter. Det behövs grundförutsättningar på organisationsnivå. Första linjens chefer och personalen kan vara pressade av att inte ha rätt förutsättningar.
  • Brukarperspektivet måste lyftas in i alla sammanhang, den representationen behöver finnas med.
  • Samverkan med alla berörda parter behövs men det är sällan som de privata aktörerna inom primärvården deltar.
  • Ett gott exempel: studenter bad de professionella att bara prata med patienten när de möttes tillsammans.
  • Högskoleutbildningarna behöver ha ett tydligt uppdrag kring att utbilda för samverkan.

Personcentrering

Ett arbete som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys håller på med rör personcentrering. En rapport publiceras i november. berättade Kajsa Westling.

Begreppet personcentrering, kärt barn har många namn. Den etiska utgångspunkten är att människan ska ses som individ och behandlas med respekt samt att hänsyn ska tas till individens behov och resurser.

I lagstiftningen uttrycks personcentreringen tydligt även om inte begreppet används. Patientlagen stiftades för att stärka patientens ställning exempelvis om delaktig och samtycke. Vårdanalys har utvärderat patientlagen utifrån om den bidrog till att stärka patiens ställning, som visade att tillgänglighet, information och delaktighet brast, hade blivit sämre än innan lagen kom till.

En tidigare utvärdering rör patientcentrering och de viktigaste dimensionerna, exempelvis att patienterna är medaktörer, att samordning sker, att det blir en helhetssyn på patienten och att familj och närstående involveras, samt att det tas respekt för individen. Studier har visat att vissa aspekter är svaga områden i Sverige där man bör kunna lära av andra, exempelvis kring delaktighet och information. En viktig slutsats är att det finns begränsad kunskap om hur man bör styra på organisations- och systemnivå för att uppnå personcentrering, hur man styr och leder, förutsättningar och incitament. Man har också beställt en internationell forskningsgenomgång som visar vad man kan lära av andra länder. En syntesrapport kring detta kommer.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har inlett sitt arbete med ett ramverk för förändringsarbete för personcentrering i ett brett perspektiv. Målet är personcentrering ur ett patient- och brukarperspektiv. Man undersöker förändringsbehoven utifrån ett nuläge mot ett framtida läge. Här behövs strategier som rör individen, mötet, vårdgivare, landsting/regioner och kommuner samt nationell nivå.


Personcentrering: Detta är viktigt enligt patient- och brukarorganisationer

SKL har gjort en kartläggning av personcentrering. Där har man sett 15 landsting och regioner som har ett strukturerat arbetssätt kring personcentrering. Personcentrering måste ha olika innebörd för olika individer. Patient- och brukarorganisationer har deltagit i att ta fram en lista på vad som är viktigt, exempel:

  • Få stöd att hand om min egen vård och min hälsa
  • Bli lyssnad på och att mina resurser och erfarenheter efterfrågas
  • Bli behandlad med värdighet, medkänsla och respekt
  • Ha tillgång till den vård och kompetens man behöver
  • Vården utgår från mina preferenser och individuella behov
  • Kan delta i beslut
  • Ha tillgång till information om min vård och själv kan bidra med information
  • Kan kommunicera med vården utifrån mina behov
  • Den vård jag får är samordnad och präglas av kontinuitet utifrån mina behov

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sammanfattar detta som: Patienten måste vara medskapare och mötas utifrån en helhet med en behovsanpassning.

Som medskapare lär man gemensamt, har ett helhetsfokus på alla insatser för den enskilde, får stöd för att kunna vara delaktig och har tillgång till och kan bidra med information.

Man behöver bli sedd inte bara utifrån diagnoser och kroppsdelar. Fragmenteringen. En bra bok ”Personcentrerad hälso- och sjukvård” av Hans-Inge Ekman rekommenderas.

Evidens, riktlinjer och standardisering inom hälso- och sjukvård är en nyckel till jämlik vård men det behöver finnas individanpassning.

Det behövs styrning och ledning på alla nivåer för att få en personcentrering till stånd.

När det gäller styrning och ledning behöver vi gå från antaganden till att vi har kunskap och från att system och processer designade av professionen till att vårdanvändare deltar. Metoder för hur man involverar patienter och brukare behövs, även när det gäller utformning av uppföljning. I internationell forskning ser man att det inte definierats vad man vill uppnå när man bjuder med berörda personer.

En personcentrering måste prägla individens alla kontakter – inom exempelvis hälso- och sjukvård och socialtjänst, inom kommun och landsting och tillsammans med andra aktörer.

Frågor & gruppdiskussion

En fråga från en deltagare är om civilsamhällets roll, samhällets samlade kunskap, kan en mer ökad kunskap om exempelvis demens i organisationerna påverka offentlig sektor. Här finns säkert mer att göra, vi har ett relativt svagt civilsamhälle, svarar Vårdanalys.

Baspersonal säger att man ofta arbetar personcentrerat. Kan det upplevas ”tillsagt” men man kan inte beskriva det. Kan man behöva arbeta för förståelse för baspersonal? Ja, det tror Vårdanalys, det måste finnas ett engagemang hos baspersonal men styrning behövs också. Det personen är motiverad att göra leder till bättre hälsa.

En viktig fråga är hur vi stödjer den enskilde i att fatta sina beslut.

Deltagarna för en intressant dialog om lyssnandet. Är det så att hälso- och sjukvården börjar närma sig socialtjänstens värden, att utgå från den enskilde? Att lyssna på den enskilde är en förmåga i sig. Men inte alltid individanpassat i socialtjänsten heller, exempelvis styr rutiner och strukturer. Den enskilde får inte den hjälp man själv önskar. Vår inställning är att vi lyssnar men hur är det i själva verket? Patienter och brukare inhämtar mycket av kunskapen själva. Att lämna ifrån sig makt gör något med oss. Förväntningar och information är aspekter av denna diskussion. Vi är överens om att det finns inslag av både och inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst!

Gruppdiskussion om de övergripande perspektiven som Myndigheten för vård- oc omsorgsanalys föreslår är relevanta och hur vi arbetar för att göra patienter och brukare till medskapare, synpunkter och exempel:

  • Menar vi allvar med detta eller är det ändå ekonomin som styr?
  • Frågor kan ändå ställas mer aktivt till den enskilde.
  • IBIC
  • Vi är dåliga på att ta in brukare.
  • Brukarråd.
  • Presentationer från brukare vid nämnden, vilken hjälp fick jag, vad gjorde att det blev en skillnad?
  • Stärka samverkan med brukarorganisationer.
  • Utgångspunkten måste vara att vara nyfiken och intresserad.
  • Göra lite extra, det som gör att den enskilde finns med, kan komma långt.
  • Tillit inom organisationen.
  • Storytelling som redskap.
  • ”Levande bibliotek”
  • Behöver arbeta mycket med vad vårdtagaren uttrycker att hen vill.
  • ”Västermodellen” som handlar om att göra barn och unga delaktiga, att fråga barn som finns i våra verksamheter vad de tycker kan göras för att det ska bli bättre.
  • Vara påläst inför möte med brukare och anhöriga.
  • Värdegrund och salutogent tänkande, är det detsamma som personcentrering.
  • Kultur på olika mötesarenor.
  • Kompetens- och personalförsörjning

Deltagarna ser fram emot vad Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kommer med i sin rapport som stöd för utveckling av samordning och personcentrering.


Kontaktperson på GR: Maria Ljung

Senast uppdaterad: 2018-05-30 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund