GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Metoder för systematisk uppföljning av insatser riktade till barn, unga och familjer

En kartläggning av befintliga metoder och ett diskussionsunderlag.

systematisk uppfoljning barn unga

Vilka modeller och system använder/tänker sig kommunerna i Göteborgsregionen och Gryning Vård AB använda för att följa upp placeringar av barn och unga?

I rapporten beskrivs respektive modell/system utifrån målgrupp, hur uppgifter samlas in, vad man mäter, vilka områden man önskar fånga in, hur administrationen går till samt var man får tag på respektive modell/system.


Inför genomförandet av systematisk uppföljning

En tanke med rapporten är att den utöver att visa på olika modeller och system, skall kunna användas som ett diskussionsunderlag inför genomförandet av systematisk uppföljning.

Rapporten kan också bidra till diskussionen om hur man kan förhålla sig till olika uppföljningsmodeller och system.

Här kan du ladda ner rapporten:


Bakgrunden till rapporten

Initiativet till den här rapporten togs år 2012 i ett av de chefsnätverk som finns kopplat till FoU i Väst/GR. Nätverket såg ett behov av att ”rita kartan” över olika uppföljningssystem för insatser till barn, unga och familjer.

Samtidigt hade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet uttryckt att ett prioriterat område i överenskommelsen om stöd till en evidensbaserad praktik var systematisk och kontinuerlig uppföljning av placeringar för barn och unga. I överenskommelsen år 2012 formulerades målet att identifiera utvecklingsområden och erbjuda stöd till lokala utvecklingsarbeten för systematisk uppföljning. Detta skulle samordnas och länkas in i arbetet med att vidareutveckla Barns Behov i Centrum (BBIC).


Olika i olika kommuner

Utifrån överenskommelsen gjorde SKL tillsammans med kommunernas utvecklingsledare i landet en kartläggning av hur kommunerna arbetar med systematisk uppföljning. Den rapporten visar bland annat att det är stora variationer i hur kommunerna definierar begreppet systematisk uppföljning. En annan iakttagelse är att kostnader oftare står i fokus än resultat och kvalitet. Rapporten pekar också på att uppgifter som matats in inte kan användas fullt ut, bland annat beroende på olika IT-system och att det inte finns något stöd i systemen för att sammanställa resultat på gruppnivå. Samtidigt kunde man konstatera att det i många kommuner pågår ett arbete med systematisk uppföljning som behöver lyftas fram. SKL genomförde vidare med stöd av länen en undersökning av hur det fungerar för kommunerna att använda data från BBIC. En test i 30 kommuner visade att det med befintliga system inte gick att ta ut BBIC-statistik på gruppnivå. Det var inte heller möjligt att undersöka kvaliteten på inmatade data i BBIC.


Erfarenheter kontra effekter

Ytterligare en ingång till den här rapporten var Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Det kan vara värt att notera att det i föreskrifterna inte står något om att undersöka hur det faktiskt går för barnen, det vill säga effekter av insatsen. En viktig aspekt som lyfts fram är barnens, de ungas, vårdnadshavarnas och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av vården, men hur nöjd man är med en insats är inte detsamma som hur väl insatsen som sådan fungerat för individen, eller på en gruppnivå effekterna av de insatser som erbjuds.


Öppna jämförelser

Ett annat fenomen som lyft fram behovet av systematiska uppföljningar är arbetet med Öppna jämförelser som syftar till en öppen redovisning av indikatorer för resultat och resursförbrukning med avseende på kvalitet och effektivitet på olika områden. De indikatorer som valts ut när det gäller vård av placerade barn är:

  • god levnadsstandard
  • god utbildning
  • trygg uppväxt
  • bästa möjliga hälsa
  • effektivitet
  • helhetssyn och samordning
  • trygg och säker vård och omsorg
  • kunskapsbaserad verksamhet
  • tillgänglighet


GR-kommunernas önskemål

Inom chefsnätverket vid GR diskuterades frågan om uppföljning av placerade barn och ett intresse för att komma vidare uttrycktes.

Bland annat lyftes frågan om vad som sker inom uppföljningsområdet och man menade att det är svårt att ta ställning till att gå in i ett eller annat uppföljningssystem eller val av specifikt instrument innan man fått en mer övergripande bild.

Även om man ser utvecklingsarbetet kring BBIC som viktigt så uttrycktes ett behov av en bredare kartläggning av vilka metoder som används inom GR-kommunerna.

Mot bakgrund av de önskemål som framfördes i GR-kommunerna genomförde FoU i Väst/GR under åren 2012 och 2013 en kartläggning av uppföljningsmodeller som används av kommunerna när det gäller placerade barn. Även Gryning Vård AB såg det som intressant att medverka i kartläggningen eftersom det fanns ett behov av att utveckla arbetet med uppföljning även inom Gryning.

Senast uppdaterad: 2014-04-29 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund