Generationsöverföring av mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd?

En kunskapsöversikt om försörjningsstöd eller motsvarande i olika länder.

Arbetslöshet, ohälsa, att vara ensamstående förälder samt andra sociala faktorer är de vanligaste orsakerna till försörjningshinder och behov av ekonomiskt stöd från offentliga välfärdssystem. Människors ekonomiska situation påverkar till stor del deras förutsättningar och livsvillkor. Att vara beroende av ekonomiskt välfärdsstöd för att klara av att försörja sig kan ses som ett tecken på ekonomisk utsatthet.

I Sverige har kommunen, genom socialtjänstlagen, ansvar för ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt. Efter 1990-talets ekonomiska kris har förändringar genomförts i reglerna för ersättning från vissa socialförsäkringssystem, exempelvis a-kassa och sjuk- och föräldraförsäkring. Som ett resultat av förändringarna har allt fler kommit att bli beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning, eftersom de saknar arbete. De flesta kommuner i Sverige arbetar med arbetsmarknadsinsatser riktade till arbetslösa med försörjningsstöd då det ligger i kommunens intresse att personer som tar emot ekonomiskt stöd på grund av arbetslöshet ska bli självförsörjande så snabbt som möjligt.


Bakgrund: projekt i Askim-Frölunda-Högsbo

Den här kunskapsöversikten är en del av ett uppdrag som FoU i Väst/GR har fått i samband med ett projekt i stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs Stad. Projektets insatser riktar sig till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och som har hemmavarande barn. Att rikta insatser till föräldrarna syftar även till att förbättra barnens förutsättningar.

Projektet bygger på ett antagande om att det är sannolikt att barn som växer upp i en miljö med arbetslösa föräldrar som tar emot ekonomiskt välfärdsstöd själva hamnar i en liknande situation som vuxna. Det är detta antagande som granskats i den här studien via en genomgång av tidigare forskningsresultat. Finns det stöd för antagandet om en generationsöverföring av mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd?


Observerade samband

Resultat från tidigare forskning visar på att samband kan observeras mellan föräldrar som tar emot ekonomiskt välfärdsstöd och deras barns mottagande i vuxen ålder. Dock konstateras att en majoritet av personerna som växer upp i familjer med ekonomiskt välfärdsstöd inte själva blir mottagare.

Studierna kan inte heller bekräfta att de observerade sambanden mellan generationers mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd skulle spegla ett orsakssamband, där föräldrarnas mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd i sig skulle leda till barnens framtida mottagande. En stor andel av studierna pekar snarare på att det finns andra faktorer som samspelar. Låga inkomster, utbildningsnivå och fattigdom kan i kombination med andra sociala faktorer leda till en högre sannolikhet för barnens framtida behov av ekonomiskt välfärdsstöd. Vissa studier pekar på att det snarare är en överföring av förutsättningar som äger rum mellan generationer, då föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå, ohälsa och arbetslöshet kan påverka barnens förutsättningar och utfall. Utbildning pekas ut som ett viktigt verktyg för att jämna ut sociala ojämlikheter och minska sannolikheten för mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd, både för barn uppvuxna i familjer med stöd och barn uppvuxna i familjer utan ekonomiskt stöd. Ytterligare pekas olika livsfaser eller övergångsfaser ut som påverkande faktorer i samband med att unga vuxna tar emot ekonomiskt välfärdsstöd för första gången. Att flytta hemifrån, bli arbetslös och/eller att skaffa familj är exempel på övergångsfaser vilka kan påverka unga vuxna från mer ekonomiskt utsatta familjer då de troligtvis inte kan få ekonomiskt stöd från sina föräldrar.

Att mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd skulle bero på en direkt överföring av värderingar och attityder mellan generationer är alltså inget som forskningsresultaten pekar på. Själva mottagandet av ekonomiskt välfärdsstöd verkar inte gå i arv mellan generationer såvida inte andra sociala och påverkande faktorer existerar. Det verkar snarare ske en överföring av, eller finnas ett samband mellan, generationers förutsättningar och inkomst. Själva mottagandet av ekonomiskt välfärdsstöd i sig verkar alltså inte vara centralt. Fokus bör snarare ligga på de livsvillkor eller förutsättningar som har lett till behovet av ekonomiskt välfärdsstöd. Troligtvis finns det flera påverkande faktorer till varför samband mellan generationers mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd kan observeras och mer forskning behövs för att sortera i faktorerna och klarlägga deras inbördes förhållanden.


Ladda ner


Senast uppdaterad: 2016-01-14 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund