Fokus på psykisk hälsa i kartläggning av ungdomsmottagningar

GR har studerat ungdomsmottagningarna i Västra Götalands län, och nu finns en rapport som presenterar resultatet. Rapporten har ett regionalt fokus och beskriver hur ungdomsmottagningarna i länet ser på sitt uppdrag och hur de har tagit sig an den nationella satsningen på psykisk (o)hälsa.

Det är förmodligen första gången som det görs en kartläggning av ungdomsmottagningarna i ett regionalt perspektiv. Bakgrunden till studien och rapporten är att en del av den statliga satsningen på psykisk hälsa som gjordes 2016 riktades mot landets ungdomsmottagningar. Vårdsamverkan i Västra Götalands län tog emot medlen och beslutade använda en del av dem till just denna regionala analys av ungdomsmottagningarna, inklusive en utvärdering av den särskilda satsningen på psykisk hälsa.

- Syftet med studien är att öka kunskapen om länets ungdomsmottagningar, och på det sättet främja diskussionen om deras roll när det gäller att möta ungdomars psykiska ohälsa, säger Cornelia Björk, analytiker på FoU i Väst/GR.

Ungdomsmottagningarna i Västra Götalands län ska arbeta förebyggande och erbjuda ett tidigt stöd och behandling när det gäller reproduktiv och sexuell hälsa samt psykisk ohälsa. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna upp till och med 24 år. Ungdomsmottagningarna drivs i de flesta fall genom en samverkan mellan kommuner och landsting, och det finns idag ingen regionalt samlad information över till exempel vilket stöd som ungdomsmottagningarna tillhandahåller. Ett viktigt syfte med rapporten är att få en samlad bild på regional nivå av hur ungdomsmottagningarna ser på sitt uppdrag och att öka förståelsen för länets ungdomsmottagningar.

Rapporten består av tre delar:

  1. Kartläggning av ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen
  2. Analys av folkhälsodata – vad vet vi om ungdomsmottagningens besökare och icke-besökare?
  3. Utvärdering av förstärkt arbete för psykisk hälsa

Cornelia Björk och hennes medförfattare av rapporten har sammanställt verksamhetsstatistik och information från ungdomsmottagningarnas egna undersökningar.

- Kartläggningen visar att ungdomsmottagningarna når cirka en fjärdedel av alla ungdomar, och att de som besöker mottagningarna överlag är nöjda med sitt besök och den hjälp de får. I utvärderingen av satsningen på psykisk hälsa kan vi se ett påbörjat utvecklingsarbete, till exempel kompetensutveckling, ökad bemanning och införande av tekniska lösningar. Många av utvecklingsarbetets delar förväntas dock få resultat först på längre sikt. Något vi kan se är att antalet unika besökare och antalet besök till kurator och psykolog har ökat under den studerade perioden, säger Cornelia Björk.

Vad händer nu?

- Förhoppningen är att denna rapport ska vara ett bra underlag för utveckling av länets ungdomsmottagningar. Vårt arbete fortsätter bland annat med att vi i början av 2019 ska ordna en konferens om ungdomsmottagningarna i länet, säger Cornelia Björk.

Läs rapporten: 

Ungdomsmottagningarna i Västra Götalands län - Kartläggning och utvärdering av satsning på psykisk hälsaPDF

 

Mer om de tre delarna i rapporten

Del 1: Kartläggning av ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen

Tre huvudsakliga frågor besvaras. Den ena berör de antaganden eller idéer som finns om ungdomsmottagningarnas verksamheter i Västra Götalands län. Hur är det tänkt att ungdomsmottagningarna ska fungera och vilka förväntningar finns när det gäller vad ungdomsmottagningarna ska åstadkomma? Två områden fördjupas: ungdomsmottagningarnas uppdrag inom psykisk hälsa och ungdomsmottagningarnas uppdrag i förhållande till ambitionen att tillhandhålla en vård på lika villkor.

Den andra frågan berör vilka ungdomsmottagningar som finns i länet, hur de är organiserade, vilka resurser de har och vad de bedriver för verksamhet för länets ungdomar.

Den tredje frågan berör uppföljning av länets ungdomsmottagningar ur ett regionalt perspektiv. Med utgångspunkt i svaren på de första två frågorna diskuteras hur en uppföljning, som inkluderar samtliga mottagningar i länet, skulle kunna utformas.

Del 2: Analys av folkhälsodata – vad vet vi om ungdomsmottagningens besökare och icke-besökare?

Tar exempelvis upp tillgänglighet och särskilda målgrupper, samt även frågan om vad vi vet om (o)jämlik hälsa och vård i Sverige. Det är relevant att försöka analysera vilka ungdomar som söker sig till en mottagning och vilka som inte gör det. Finns det några skillnader mellan besökare och icke-besökare som kan tyda på en ojämlik tillgång till vård? Rapporten gör ett försök att besvara denna fråga genom att analysera tillgängliga data från den regionala folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”.

Del 3: Utvärdering av förstärkt arbete för psykisk hälsa

Handlar om den statliga satsningen. Vad har gjorts så här långt och vilka resultat går redan idag att se?

 

Kontaktperson på GR: Cornelia Björk

Senast uppdaterad: 2018-08-22 

Göteborgsregionen (GR)

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund