GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Dokumentation från Rehabilitering med teknikens utmaningar och möjligheter

Rehabilitering är på väg mot nya områden, det traditionella inom arbetsterapi och fysioterapi utmanas av teknikens möjligheter. Den 8 september arrangerade GR en utbildningsdag kring rehabilitering med teknikens utmaningar och möjligheter.

Lena Rosenberg.

Att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens teknologiska landskap
Lena Rosenberg, forskare på sektionen för arbetsterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet

Under de senaste åren har delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar blivit en allt mer uppmärksammad fråga. Detta förutsätter ett tillgängligt samhälle. Fysiska aspekter av tillgänglighet har varit i fokus, medan vi vet mycket litet om de kognitiva aspekterna. Teknikanvändning är mycket central i dagens samhälle, och delaktighet i dagligt liv har blivit alltmer sammanlänkad med teknikanvändning.

Teknik i sig är varken god eller ond utan den är beroende av hur vi använder den och kan därför utgöra både ett stöd eller ett hinder för äldres delaktighet. Teknik kräver också en ständig nyinlärning och det kan vara svårt för vissa grupper.

- De föreställningar om äldre och deras teknikanvändning som vi ofta har påverkar hur vi använder och utvecklar tekniken, så vilka föreställningar har vi? undrade Lena.
- Det är viktigt vad vi gör med tekniken och vi behöver bli bättre inom professionen på att veta, kunna och använda teknik för personer med kognitiva nedsättningar. Det finns en hel del ny kunskap idag, och en checklista har utvecklats inom forskargruppen CACTUS som ett stöd vid utprovning, avslutade hon.

  1. Lenas presentationPDF
  2. Checklista Teknik som stöd för personer med demens och deras anhörigaPDF

Ingrid Grange.

En av utställarna, IUS innovation.

Anders Ekholm.

Låt välfärdsteknologin komma in i behandlingsarbetet och använd tekniken så att den gagnar
Ingrid Grange, planeringsledare och MAR på socialtjänsten, Härryda kommun

- Tekniken både lockar och skrämmer men den är här för att stanna. Medborgarna kommer att ställa krav på vården och omsorgen när det gäller tillgänglighet och möjlighet. Det gäller att använda tekniken på bästa sätt. Vad verkar skrämmande? Är det värt att satsa på och i så fall varför och för vem, sa Ingrid.

Hon menar att för att nå framgång krävs tillit som uppnås genom riktad information, utbildning, samverkan samt ledning och styrning.

- För att förändra attityden till teknikanvändning behöver ett intresse finnas och för att skapa ett intresse är det bra att se till rådande möjligheter och inte tala om vad som MÅSTE göras utan istället om vad som KAN GÖRAS, sa Ingrid.

Vems behov styr?
Vi styr tekniken och aldrig omvänt!
Var modig och våga!
Följ upp och utvärdera! var hennes avslutande råd.

  1. Ingrids presentationPDF

Hur kommer tekniken att förändra framtidens vård och omsorg?
Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier

- När vi skapar prognoser om framtiden så väger vi in de faktorer som är kända idag och vi vet att utvecklingen för med sig okända faktorer så det enda vi egentligen vet är att våra prognoser inte kommer att stämma. När vi ser till befolkningsfördelningen så blir vi allt fler äldre och per individ blir omsorgen allt dyrare, prognoserna räddas enbart av döden, sa Anders.
- Men den tekniska utvecklingen går framåt och där finns också lösningen för morgondagen, sa han.

Sverige är på många sätt ett individualistiskt samhälle och tekniken har medfört att vi gör allt mer själva, så som bankärenden och att boka resor.

- Men detta samband finns inte inom det offentliga, här finns ingen kommunikation mellan de olika enheterna utan varje organisation fattar sitt beslut och man utnyttjar inte resurserna på ett effektivt sätt. Man skulle till exempel kunna sätta en GPS på rullatorn så att den hittar, tekniken finns, sa Anders. 

- När det gäller behoven inför framtiden – glöm inte att fråga brukarna hur de vill ha det, var hans avslutande råd.

  1. Anders presentationPDF

Jürgen Broeren.

Arbetsgruppen.

Forskning – vad händer i kroppen när hjärnan aktiveras artificiellt
Jürgen Broeren, PhD Mednet, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet

Grunden till Jürgens forskning bygger på frågan: hur fungerar hjärnan?

- Det mesta som vi lär oss från barnsben och upp i åren handlar om att spegla andra och det sker med hjälp av spegelneuroner i hjärnan. Dessa finns i premotor cortex där vi idag vet att andra viktiga funktioner som att planera, initiera och avsluta rörelser sker, sa Jürgen. 
- Att spela tv-spel med fysiska moment stödjer viktiga funktioner i hjärnan så som perception, koncentration, balans, inlärning, att initiera rörelser och avsluta dem men också kommunikation, sa han.

I Jürgens forskning ser han även andra viktiga effekter av att spela tv-spel så som ett ökat självförtroende/självkänsla och ett ökat välbefinnande.

Hur kommer framtiden se ut när det gäller tv-spel och rehabilitering, kommer vi kunna ta hjälp av ”avatarer” som stöttar i rehabiliteringen? Kan vi skapa olika virtuella miljöer?

- Det är svårt att sia om framtiden för det händer mycket inom detta område. Klart är dock att motivation och välbefinnande liksom träning är färskvara, avslutade Jürgen.

  1. Jürgens presentationPDF
  2. Aspekter på fysisk aktivitet och träning för äldrePDF

 

Övriga utställare

Läs mer om ExorLive på www.exorlive.com.

GoDoc.

Athena Nordic.

BesticAB.

Q-fog.

Kontaktperson på GR: Karin Westberg

Senast uppdaterad: 2016-12-30 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund